Nääk och MIles Davis
Det finns tillräckligt många som har skrivit om Talib Kweli-spelningen på Mejeriet så det behöver inte jag göra, men det var bra, till och med väldigt bra. Jag tänkte istället ta tillfället i akt att spy lite galla över det klassiska ouppskattade förbandet.
Det känns som oftast med förband, jag vet i stort sett ingenting om Nääk, jag har inte hört något innan och det finns väl en anledning till det. Egentligen var deras 4 låtar inte så dåliga mest totalt intetsägande, beats som kunde vara från vilken mainstreamartist som helst, den standardmässiga svenska rapen som alltid låter likadant men det är inte det som är intressant. Och allvarligt talat mig imponerar det inte de vaknade i Luleå i morse i dåligt skick och nu har de tagit sig ändå till oss för att göra sina fyra låtar för att de tycker det är så fantastiskt göt, för mig hade de gärna fått stanna i Luleå.
Det som är intressant är är nämligen att de kan gå från att vara intetsägande till direkt dåliga i jämförelse när Talib börjar, att allt det gör är så mycket sämre. Beatsen är ett skämt men det är klart de är ju inte J Dilla direkt vilket märks, med all önskvärd tydlighet. Det är klart att de inte kan rappa som Talib det kan man ju inte förvänta sig direkt. Det som jag tycker är anmärkningsvärt är att det känns helt utan hopp, Nääk kommer antagligen aldrig kunna ta sig i kragen och kunna prestera något bra, jag tror de är nöjda med att ha en hård kväll i Luleå och sen ta sig till Lund för att prestera undermåligt. Jag hoppas jag har fel men just nu ser det mörkt ut för mig på Nääks front.
Däremot återupptäckte jag den fantastiska Miles Davis-skivan Live Evil igår, är man på humör för långa snöiga låtar passar denna utmärkt.
Miles Davis – Live - Evil
Det känns som oftast med förband, jag vet i stort sett ingenting om Nääk, jag har inte hört något innan och det finns väl en anledning till det. Egentligen var deras 4 låtar inte så dåliga mest totalt intetsägande, beats som kunde vara från vilken mainstreamartist som helst, den standardmässiga svenska rapen som alltid låter likadant men det är inte det som är intressant. Och allvarligt talat mig imponerar det inte de vaknade i Luleå i morse i dåligt skick och nu har de tagit sig ändå till oss för att göra sina fyra låtar för att de tycker det är så fantastiskt göt, för mig hade de gärna fått stanna i Luleå.
Det som är intressant är är nämligen att de kan gå från att vara intetsägande till direkt dåliga i jämförelse när Talib börjar, att allt det gör är så mycket sämre. Beatsen är ett skämt men det är klart de är ju inte J Dilla direkt vilket märks, med all önskvärd tydlighet. Det är klart att de inte kan rappa som Talib det kan man ju inte förvänta sig direkt. Det som jag tycker är anmärkningsvärt är att det känns helt utan hopp, Nääk kommer antagligen aldrig kunna ta sig i kragen och kunna prestera något bra, jag tror de är nöjda med att ha en hård kväll i Luleå och sen ta sig till Lund för att prestera undermåligt. Jag hoppas jag har fel men just nu ser det mörkt ut för mig på Nääks front.
Däremot återupptäckte jag den fantastiska Miles Davis-skivan Live Evil igår, är man på humör för långa snöiga låtar passar denna utmärkt.
Miles Davis – Live - Evil
Kommentarer
Trackback
