Sporadisk comeback
Tänker inte göra några storstilade löften om att ha någon slags frekvens men tänkte på några saker.
Är det så jävla smart av svensk media att blåsa upp svensk landslagsfotboll till den fullständigt orimliga nivån som skett inför Holland-Sverige nu, 4-0 i röven så är det ju inte så jävla ball längre. Så mycket som det har vänts fram och tillbaka på det här nu så finns det ju egentligen inget kvar att skriva om. Vad händer då om Sverige förlorar ikväll vilket inte alls känns osannolikt, ska det skrivas om fiaskot i all evinnerlighet? Man kanske kan nöja sig med att vi har ett rätt bra lag i sina bästa stunder men det ska jävligt mycket till för att det ska gå hela vägen.
För min del liknar det lite att jobba med målbilder, vilket många tycker är bra, vilket det säkert kan va. Men ingen hittills kan svara mig på hur man ska bearbeta ett möjligt scenario att målet inte uppnås inom den bestämda tidsplanen, ta livet av sig?
Visserligen har säkert herr Hamrén en bra plan både hur de ska bete sig nu, om de vinner men också ifall de förlorar, men vår kära presskår verkar ju som vanligt inte tänka speciellt mycket längre än vad näsan räcker.
En annan grej lite så här strax efter valet och givetvis sd-relaterat. Lite komplicerat nu när de oschyssta fått sina procent och röster börjar höjas att de är demokratiskt tillsatta och de ska inte hålla på att motarbetas för att folket har sagt sitt. För en gångs skull, för min del, gör de folkvalda precis det jag vill, att jävlas med sd. Det är fan inte odemokratiskt utan folkrepresentationen gör exakt det som många verkar vilja, att bråka lite med de med taskig människosyn. Jag tycker det är rätt roligt framförallt när de inte kan ta provakationer de inte är beredda på också svara på frågor de inte är beredda på slår ju hål på en del, det kommer nog bli bra till slut det här.
För övrigt vill jag återigen ställa frågan är det en så jävla bra ide med demokrati egentligen, strax över 5% visar ju att de inte är så bra på att rösta.
Är det så jävla smart av svensk media att blåsa upp svensk landslagsfotboll till den fullständigt orimliga nivån som skett inför Holland-Sverige nu, 4-0 i röven så är det ju inte så jävla ball längre. Så mycket som det har vänts fram och tillbaka på det här nu så finns det ju egentligen inget kvar att skriva om. Vad händer då om Sverige förlorar ikväll vilket inte alls känns osannolikt, ska det skrivas om fiaskot i all evinnerlighet? Man kanske kan nöja sig med att vi har ett rätt bra lag i sina bästa stunder men det ska jävligt mycket till för att det ska gå hela vägen.
För min del liknar det lite att jobba med målbilder, vilket många tycker är bra, vilket det säkert kan va. Men ingen hittills kan svara mig på hur man ska bearbeta ett möjligt scenario att målet inte uppnås inom den bestämda tidsplanen, ta livet av sig?
Visserligen har säkert herr Hamrén en bra plan både hur de ska bete sig nu, om de vinner men också ifall de förlorar, men vår kära presskår verkar ju som vanligt inte tänka speciellt mycket längre än vad näsan räcker.
En annan grej lite så här strax efter valet och givetvis sd-relaterat. Lite komplicerat nu när de oschyssta fått sina procent och röster börjar höjas att de är demokratiskt tillsatta och de ska inte hålla på att motarbetas för att folket har sagt sitt. För en gångs skull, för min del, gör de folkvalda precis det jag vill, att jävlas med sd. Det är fan inte odemokratiskt utan folkrepresentationen gör exakt det som många verkar vilja, att bråka lite med de med taskig människosyn. Jag tycker det är rätt roligt framförallt när de inte kan ta provakationer de inte är beredda på också svara på frågor de inte är beredda på slår ju hål på en del, det kommer nog bli bra till slut det här.
För övrigt vill jag återigen ställa frågan är det en så jävla bra ide med demokrati egentligen, strax över 5% visar ju att de inte är så bra på att rösta.
